pelargonia.se

Pelargon `Oxford´

Min käraste sort heter `Oxford´; den fick jag för många decennier sedan. Jag har ett mycket speciellt förhållande till denna pelargon. Det är levande, nutida historia den förmedlar till mig.

Ett antal år efter inbördeskriget i Spanien, träffades några personer vid Pyrenéerna. Det var spanjorer som hade stannat inne i landet och landsmän till dem som, av politiska skäl, hade tvingats lämna det. De sistnämnda kunde inte på lagliga vägar ta sig in i landet, och de förstnämnda fick inte tillstånd att lämna det.

Det enda sättet att träffas på var i Pyrenéerna. I skydd av de mastiga bergen, kunde de till fots eller med hjälp av mycket primitiva transportmedel, och inte utan ibland stora risker, träffas. Vid ett av dessa möten, överlämnades en present. Det var en mörk liten pelargonplanta, planterad i en rund plåtburk, prydligt märkt `Oxford´. Med presenten följde ett brev där det berättades om sorten.

Givaren av `Oxford´ var en fransk dam, bekant till den person som överlämnade gåvan. Den franska damen hade fått den av en granne vilken, i sin tur, hade fått plantan av en tysk familj som tvingats lämna landet efter kriget.

Det var en tid då många människor, i flera europeiska länder, försökte läka de öppna sår som kriget hade lämnat efter sig och övervinna hatet som fortfarande rådde på många håll.

Plåtburken med pelargonen följde med till centrala Spanien. Där togs den väl om hand av kunniga, värnande händer som tillhörde någon vars hjärta var fyllt av kärlek och längtan efter den älskade. Plantan kom, under hela denna människans liv, att påminna om den frånvarande.

Namnet förbryllade dock. Man kom ganska snart underfund med att pelargonen var identisk med `Friesdorf´, men varför kallades den `Oxford´? Det verkade som om det hade varit en tysk familj som ägde pelargonen från början; kanske hade de tagit in plantan till Frankrike när de flyttade dit från Tyskland. Då borde den kallas `Friesdorf´, det vore det mest logiska.

Det spekulerades i olika teorier, men det gick inte att få reda på mer fakta. Det var inte alltid så lätt i det efterkrigshärjade Europa att kunna komma i kontakt med de man ville.

Många år senare läste jag en bok där `Oxford´ stod som
synonym till `Friesdorf´. Jag har fortsatt att kalla de sticklingar som kommer från denna planta för `Oxford´.

Jag har också `Friesdorf´ och `Friesdorff´. Vackrast av de tre tycker jag att `Oxford´ är.

När jag 2005, för första gången bestämde mig för att sprida sorten i Sverige, annonserade jag den förstås som `Oxford´. Jag möttes av stor misstänksamhet. Istället för att fråga mig om sorten, vilket ingen gjorde, eller kanske själva försöka skaffa sig information om den, valde några att fördöma mig. Jag mötte mer hat från vissa pelargonsamlare än vad lilla `Oxford´ kanske hade mött en gång i efterkrigstidens Europa, tänkte jag.

Denna pelargons öde tycks vara förseglad av hat och krig. Det förtjänar den inte; sorten är alldeles för härligt för det.

Tillbaka eller Startsidan